(V)ägen till en bättre skola
Barn- och utbildningsnämnden har det inte lätt. Sparbetingen och kraven på budgetanpassning viner kring deras öron och som extra grädde på mosen uppstod ett underskott på 2,4 miljoner när räkningarna för gymnasie-utbildningarna anlände för 2008. Beviljat tilläggsanslag 1,5 miljoner kr för 2008 täckte inte underskottet. Förvisso har anslagen till BoU höjts för 2009 men denna höjning torde på inget sätt visa sig tillräcklig att bryta den nedåtgående spiralen för kommunens grundskolor, vilket i sig riskerar färre lärartjänster och fortsatt kraftfulla försämringar av kvalitén för grundskolorna.
Verkligheten i dag innebär att grundskolan ensam får agera strykpåse så fort kostnaderna främst för gymnasiet skenar iväg, helt enkelt beroende på att denna penningpåse är den enda möjliga att strama åt för kommunen enligt nuvarande ordning.
Vänsterpartiet kan inte acceptera dessa ständigt återkommande neddragningar och kvalitetsförsämringar för kommunens grundskolor. Vår lösning på problemet innebär att kostnaden för gymnasieutbildningarna lyfts ut ur budgeten för barn- och utbildning och i stället placeras in under kommunstyrelsens budget. Tveklöst finns där åtskilligt fler poster att hyvla och spara av än vad BoU förfogar över. Det finns dessutom ingen lag som tvingar fast gymnasieskolan under Barn- och utbildningsnämndens budget.
Vänsterpartiet är fullt övertygade om att denna lösning kommer att skapa mer arbetsro och bättre kvalité i grundskolan.
Dock ser (v)i allra helst att regering och riksdag inser misstaget i skolans kommunalisering och snarast återför den under statlig regi. Då först kan vi få en enhetlig skola under likvärdiga ekonomiska förutsättningar, oavsett kommuners storlek eller ekonomi.
Martin Bildström
Lika för alla
På listan till de, välförtjänta och duktiga bank- och postdirektörer m fl, som har förmånen att få mångdubbla pensioner, generösa bonusar och fallskärmar önskar jag tillföra samma förmåner för de övriga likaledes välförtjänta, och duktiga:
Busschafförer, affärsbiträden, städare, snickare, sjukvårdsbiträden, fönsterputsare, lastbilschaufförer, kontorsbiträden, bilmekaniker, brevbärare, hemtjänstpersonal, sågverksarbetare, taxichaufförer, tandsköterskor, kranförare, köksbiträden, undersköterskor, tryckeribiträden, sjukgymnaster, betongarbetare, frisörer, gruvarbetare, tvätteripersonal, reparatörer, renhållningsarbetare, vägarbetare, barnskötare, kranförare, lärare, fotvårdare, packningspersonal, sjuksköterskor, skogsarbetare, kyrkvärdar, kuratorer, gruvarbetare, tandläkare, elektriker, personliga assistenter, grovarbetare, vägarbetare, lagerarbetare, plåtslagare och alla andra ansvarsfullt hårt arbetande.
Aina H Bildström
Malå kommuns ”budget i balans” hysteri
Dagligdags möts vi av rubriker typ ”Omsorgsnämnden måste göra besparingar” eller ”Skola hotas av nedläggning”. Vad har hänt? Är nämnderna slösaktiga eller har vi för stor kostym? Här ska Vänsterpartiet ge sin syn och försöka ge en förklaring.
Budgetberedningen tar fram förslag till fullmäktige hur pengarna ska fördelas i de olika nämnderna. Pengarna som tilldelas BoU och Oms räcker sällan till befintlig verksamhet. Malålistan bemannar beredningen med ordförande (kommunalrådet) och vice ordförande, därutöver en ledamot från Vänsterpartiet som sitter på Socialdemokraternas plats eftersom inte de vill sitta där. Tyvärr ges ordförande en allt för dominerande roll.
Malå kommun har tre stora nämnder: Kommunstyrelse (KS), omsorgsnämnd (Oms) och barn- och utbildningsnämnd (BoU) samt en mindre miljö- och byggnämnd (MoB).
Skolans hyreskostnad till kommunen var 8,5 miljoner kr 2007 och gymnasiekostnaderna går inte att påverka alls eftersom de betalas till de kommuner där eleverna går och kan variera mycket beroende på vilka utbildningar eleverna väljer.
Varför sänker inte Malå kommun hyran till skolan?
De ständiga sparkrav som läggs på kommunerna (främst inom äldreomsorg, barnomsorg och skola) är förödande på sikt för kommunerna. Utgångspunkten ska vara verksamhet som vi ska ha och tilldela medel till det och inte låta för lite tilldelade medel få bestämma.
Kommunpolitikerna gör sig själv en otjänst genom att göra kraftiga nedskärningar i verksamheten bara för att staten hela tiden minskar tilldelningen till kommunen. Genom att ha balans i budgeten säger man åt staten att kommunen fått rätt tilldelning. Kommunen kommer sakteliga tyna bort om vi fortsätter dessa omotiverade besparingar.
Jan-Anders Perdahl