PRESSMEDDELANDE

Vänsterpartiet i Malå avstår från partistöd med hänvisning till kommunens ekonomi.

I en skrivelse till Malå kommun har Vänsterpartiet meddelat att man avstår från partistöd. Av skrivelsen som är undertecknad av Vänsterpartiets revisor, Lena Nyström, framgår bl.a. man gör det med hänvisning till det besvärliga ekonomiska läge som Malå kommun befinner sig i.

MER INFORMATION

Kontakta

Lena Nyström

070-236 41 02

1:a MAJ

Tack alla ni som deltog i Vänsterpartiet – Malås firande av 1:a MAJ

Lott nr 35 och 40 har ett presentkort att hämta.

Kontakta Lennart Gustavsson 070 343 96 85

 

1:a MAJ

Dungers tisdag 1 maj kl. 15.00

Vi träffas, pratar med varandra och firar 1:a MAJ.
Musik…….Michael Bohman spelar och sjunger. Fika finns att köpa

 

 

VÄLKOMNA!

 

 

 

Fredrik Perdahl är 21 år och ordförande i fackklubben

http://www.vansterpartiet.se/fredrik-perdahl-ar-21-ar-och-ordforande-i-fackklubben/

Fredrik_Perdahl”De är socialdemokrater, men tänker som vänsterpartister. Men de röstar på S eftersom de alltid gjort det.”

Fredrik Perdahl bor i Malå, en liten kommun i Västerbottens inland. I hela kommunen bor drygt 3 000 invånare.
I Malå finns badhus, ishall, bibliotek och skidbacke och runt själva samhället ligger flera byar, med fantasieggande namn som Adak, Rentjärn, Rökå och Håptjärnliden.

Fredriks familj flyttade till hit från Luleå 1999, när Fredriks pappa fick jobb som geolog på SGU i Malå.
– Så man kan säga att jag är uppväxt här, säger han.
Byskolorna är nedlagda, men det finns en grundskola i Malå. Sedan blir det Arvidsjaur eller Lycksele. Eller kanske ännu längre bort.
– Jag gick Industriprogrammet Metall i Lycksele, och pendlade nio mil. Andra året i gymnasiet flyttade jag dit.

– Det finns en stor firma här med cirka 60 anställda som sysslar med svetsning och maskinbearbetning. När jag valde industriprogrammet var chansen stor att jag skulle få jobb, förklarar han.

– Jag valde att bli CNC-operatör och fick praktik här på Hultdins System AB i Malå. När skolan var slut skulle jag gå till arbetsförmedlingen på måndagen, men jag hann inte dit eftersom jag fick jobb på fredagen.

Både på gymnasiet och första veckan på jobbet blev de informerade av facket.
– Så man fick som ett inträdesmedlemskap i pannan så fort man trädde in, säger han på sin utpräglade norrländska.

 

Hur trivs du då?

– Jo, jag trivs jättebra! Jag har jobbat i tre år nu, är fast anställd och jobbar 2-skift. Lönen är 22 800 kr före skatt, säger han efter att ha letat fram lönespecen. Han skrattar lite och säger att han borde ha vetat eftersom han numera är ordförande i fackklubben.
– Så jag borde haft koll!

 

Vad gör du som ordförande?

– Det är ganska mycket. Det självklara är löneförhandlingarna och arbetstider. Jag hjälper medlemmar med försäkringar och andra frågor. Och jag försöker få alla att må bra.
– Jag har blivit lite av en psykolog också. Det är mig man går till om man har problem.
Inom IF Metall är det många som inte orkar jobba ända fram till 65 års ålder. Det är vanligt med problem med leder, händer och rygg. Nu har förbundet fått igenom att man ska kunna gå ner i tid vid 60 års ålder. De pengarna togs från  arbetstidsförkortningen de annars skulle ha.
– Det var många diskussioner kring det här, säger Fredrik, men vi ser det som att vi får igen den tiden senare i livet.

Han bor tillsammans med sin flickvän i en hyreslägenhet. Han jagar inte älg, åker sällan snöskoter, men fiskar ibland. Fast det är inget stort intresse, säger han.
– Jag är en social människa som gillar att ha folk omkring sig. Jag gillar att umgås med kompisar. Vi har dragit igång innebandy en gång i veckan. Det är roligt och uppskattat.

 

Hur kom det sig att du gick med i Vänsterpartiet?

– Det var lite lustigt, säger han. Det var mina föräldrar som ville att jag skulle gå med, men jag hade inte riktigt bestämt mig då. Så de lovade betala min medlemsavgift, bara jag gick med. Så jag blev övertalad, säger han med ett skratt.

Nu är Fredrik mycket nöjd med partiet han hamnade i.
– Inom facket så är de flesta socialdemokrater, men folket resonerar och tänker precis som vi, säger han. De har liksom inte märkt att socialdemokraterna gjort en högersväng. De är socialdemokrater men tänker som vänsterpartister, men de röstar på S eftersom de alltid gjort det.
– Fast jag hoppas det blir fler vänsterpartister så småningom, eftersom det är vi som står närmast LO.

– Det är stor skillnad på Socialdemokraterna lokalt och centralt också. Jag hörde till exempel på TV att S i Umeå ska försöka införa sex timmars arbetsdag i äldreomsorgen. Det är ju inget som partiet driver centralt direkt. Den socialdemokratiska ledningen har inga visioner och de är så rädda för att säga fel saker, tycker Fredrik.

Det finns en Vänsterpartiförening i Malå och det är vänstern och sossarna som styr i kommunen. Vänsterpartiet har ett kommunalråd på halvtid och sossarna en på heltid.

– Vänsterpartiet syns på sommar- och vintermarknaden och vi har medlemsmöte ungefär en gång i månaden, berättar Fredrik.
På första partimötet tyckte han att det var väldigt många frågor han kunde relatera till.

–  Jag tyckte det var fascinerande att jag själv kunde vara med och föreslå och bestämma, att det var så kort väg. Att jag kan vara med och påverka är det viktigaste, säger han.

 

Malåborg

Vänsterpartiet ska göra allt som går för att bevara Malåborg. Att bygga om Malåborg till en förskola anser vi vara ett dåligt alternativ, av flera skäl. Att bygga nytt i en gammal stomme har i vissa fall blivit problematiskt t.ex. Raketskolan i Kiruna http://www.nsd.se/nyheter/kiruna/fler-fuktskador-upptackta-pa-nya-raketskolan-8164784.aspx

Med tanke på den inställning (V)i hade från början och de samtal vi fått från medborgare i Malå tvekar (V)i inte att man bör undvika Malåborg som alternativ.

Malåborg är Malås Folkets Hus och att ta bort den funktionen utan att ersätta den med något annat är olyckligt för samhällets utveckling. Malå blir utan stora danstillställningar (hotellet är för litet), bingosal, inomhus marknader och annan försäljning, extra sportlokal mm.

Vänsterpartiet har förordat Tjambo alternativet som första alternativ, om inte det är möjligt är ett nybygge nästbästa alternativ.

Åke Wallgren

 

Vänsterpartiet vill ta tillbaka en del av kraftbolagens vinster

vattenkraft
Vänsterpartiet vill se över möjligheterna att återföra pengar till de kommuner och byg­der som har vattenkraft, vindkraft och gruvor inom sina kommungränser. Det bör ske genom ett lokalt utvecklingskapital. Vi föreslår bl.a att 1 öre per producerad kilowatt återförs till de vattenkraftsproducerande kommunerna. Vi vill uppmuntra lokalt en­gagemang och lokalt ägande – som är en av drivkrafterna för att utveckla landsbygden.

Barnfattigdomen är verklig

Vi vet hur problemen ser ut, och vad som krävs för att kunna göra någonting åt dem.

Barnfattigdomen existerar. I Sverige levde 2010, enligt officiell statistik, 242 000 barn i fattigdom. Det är ingen överdrift eller påhittad siffra som nästan görs gällande i debatten efter ”Uppdrag gransknings” inslag i förra veckan.

Fattigdom för svenska barn innebär att inte ha råd att följa med på skolutflykten, att ha så trångt därhemma att man träffar sina kompisar ute, att inte kunna följa med kompisarna på bio eller vara med i fotbollsklubben. Barnen skäms ofta och säger att de inte har tid eller att de är sjuka.

För Vänsterpartiet är det självklart att alla barn har rätt till en trygg och bra uppväxt. Det är en prioriterad fråga för oss att barn i vårt land inte ska behöva växa upp med bara det alla nödvändigaste.

Vi vet hur problemen ser ut, och vi vet vad som skulle krävas för att kunna göra någonting åt dem. Det är dags att sluta förneka att barn i Sverige lever i fattiga familjer och i stället se till att avskaffa barnfattigdomen. Det gäller jobb och utbildning så att arbetslösa kan ta de jobb som kommer och övergripande reformer för att återupprätta det sociala skyddsnätet – som en återuppbyggd sjukförsäkring och en fungerande a-kassa.

I stället för rut-avdrag till privat läxhjälp ska vi utöka skolans resurser till kvalificerad läxhjälp. Låt skolan tillhandahålla datorer till alla när det krävs för undervisningen och ge alla barn möjlighet att äta en bra frukost i skolan. Gör kollektivtrafiken, simhallarna och kulturskolorna gratis för alla barn. Förbjud vräkningar av barnfamiljer.

Om vi förbättrar för alla, avskaffar fas 3, höjer underhållsstödet kommer vi nog snarare att spara pengar på sikt.

Barnfattigdomen är verklig. Med Vänsterpartiets politik kan vi minska den drastiskt. Det är inte svårt, det handlar bara om att vilja.

Föraktfull syn på människan

Ekonomiska klyftor ökas trots kunskap om att även de rika mår bättre i jämlika samhällen.

av Kjell Hanseklint
vänsterkrönikör

Synd att dessa bildningsreportage blir olästa eller bara flyktigt skummade på grund av att vi bara läser dagstidningar 22 minuter per dag. Jag tänker på de utmärkta reportagen om våra ökade ekonomiska och sociala klyftor som publicerades i Norran måndag, onsdag och torsdag förra veckan.

Har du trots din bildningstörst inte läst reportagen, lägg tidningarna vid sängen för läsning i lugn och ro till helgen. Vill du hårt lönearbetande medborgare fortsätta vara okunnig om priset för de skattesänkningar du belönats med de senaste åren, förstör tidningarna så de inte kommer i bildningstörstandes händer.

Det märkliga är att de ekonomiska och sociala klyftorna ökas medvetet trots kunskaper om att till och med de rika mår bättre, känner sig tryggare och lever längre i jämlika samhällen. Genom att sammanställa länders offentliga statistik och göra jämförelser har till exempel Richard Wilkinsson och Kate Pickett i boken ”Jämlikhetsanden” kunnat visa att det är så. Med antiintellektuella argument har den boken sågats av mången högljudd högerekonomism.

I Sverige accepteras det till och med att den som får sin försörjning från socialförsäkringar eller pension får betala högre skatt än om samma person fått samma låga inkomst genom lönearbete. Det värsta är att en tänkt så kallad arbetarregering, efter valet 2014, inte tror sig om att kunna vinna en opinionsstrid för att direkt rätta till den borgerliga tokigheten.För jag som har stora tvivel om att vi lever i, eller ens är på väg in i ett kunskapssamhälle, är de medvetet ökade sociala och ekonomiska klyftorna ett av argumenten för att snacket om kunskapssamhället är betydligt överdrivet. Och även om vi skulle vara på väg in det samhället så hjälper det föga eftersom vi inte ser ut att ha tillräcklig bildning för att kunna omsätta kunskaperna till ett ekonomiskt, socialt och kulturellt rikt liv för alla.

Till sist tar jag risken att missförstås av de illvilliga. I dag känner jag mig privilegierad när jag 2010, efter 40 års lönearbete, fick sparken och därför några månaders genomlevda kunskaper om den föraktfulla människosyn som präglar arbetslöshetsförsäkringens villkor.

Publicerad i Norran 2013-01-07