Författare: mala
Vi vill ha sex!
Ur ”Vänsterpress nr 3”
Amelia är en tidning med målgruppen kvinnor mellan 25-50 år. I valrörelsen presenterade de en valundersökning och jag kan erkänna att jag blev överraskad. Den viktigaste frågan för tidningens läsare var nämligen sex timmars arbetsdag.
Så långt tillbaka jag kan minnas har det skanderats: Vi vill ha sex, vi vill ha sex, vi vill ha sex timmars arbetsdag! i första majtågen. Länge har vi också varit förknippade med just den frågan, men nu är det länge sedan vi drev frågan aktivt.
På senaste kongressen i Gävle beslutades att lyfta in frågan om arbetstidsförkortning i valplattformen; ”I förlängningen vill Vänsterpartiet arbeta för en arbetstidsförkortning som på sikt skall resultera i sex timmars arbetsdag med bibehållen lön. Något som främst kommer att gynna arbetare i välfärdssektorn.
Självklart ska denna förändring ske med en likalönsprincip på samma sätt som alla förändringar inom arbetsmarknaden.”
Hur länge ska frågan enbart inrymmas i en vision om ett annat samhälle och arbetsliv? Ska vi inte ta och börja driva på mer aktivt?
För detta har nu partistyrelsen beslutat att tillsätta en arbetsgrupp som fram till juni ska samla fakta, argument, forskning och även lägga fram strategiska förslag om hur och ur vilken vinkel Vänsterpartiet kan driva frågan om arbetstidsförkortning och sex timmars arbetsdag framöver. I arbetsgruppen ingår Ana Rubin, Ingrid Burman, Gertowe Thörnros och undertecknad.
De som inte gillar oss kommer säkert kalla det för att vi dammar av gammal skåpmat, men för många människor är det här en angelägen fråga som skulle göra stor skillnad i vardagen.
I detta nu pågår Kommunals kampanj Alla andra hämtar tidigt, som visarpå att hälften av alla föräldrar känner sig pressade att hämta tidigt på förskolan. Nästan en tredjedel uppger att de inte kan jobba heltid på grund av öppettiderna inom barnomsorgen. Vi driver redan idag krav på rätt till förskola på heltid för alla barn och barnomsorg på obekväm arbetstid, men väldigt många föräldrar skulle gärna ha mer tid att kunna umgås med sina barn.
Vi vet att det idag är främst kvinnorna som går ner i tid och jobbar deltid för att hinna med barn om hem. Omkring en halv miljon kvinnor arbetar frivillig deltid och betalar därmed sin egen arbetstidsförkortning.
Även om något fler pappor tar ut lite mer av föräldraledigheten är vi inte I närheten av ett jämställt föräldraskap och det ser inte bra ut i arbetslivet heller. Individualiserad föräldraförsäkring är ett sätt att få ett jämnt uttag av föräldraledigheten.
Sex timmars arbetsdag skulle också vara ett sätt att skapa förutsättningar för en jämnare fördelning av arbetet i hemmet. Det finns idag lyckade exempel och erfarenheter talar om mer tid för familj, för sig själv, för annat. Man mår bättre, jobbar effektivare och sjukfrånvaron minskar.
För mig är sex timmars arbetsdag främst en jämställdhetsfråga. I en tid med hemmafruidealet på frammarsch, som eldas på av regeringen med vårdnadsbidrag och snack om sänkta skattersom lösning på kvinnors låga löner, är frågan mer aktuell än någonsin och det är dags att vi tar kommandot.
Rossana Dinamarca
VU-ledamot
Tage Danielssons monolog om sannolikhet
Sannolikt va, det betyder väl nåt som är likt sanning. Men riktigt lika sant som sanning är det inte om det är sannolikt.
Nu har vi tydligen inte råd med äkta sanningar längre, utan vi får nöja oss med sannolikhetskalkyler. Det är synd det, för dom håller lägre kvalitet än sanningar. Dom är inte lika pålitliga. Dom blir till exempel väldigt olika före och efter.
Jag menar före Harrisburg så var det ju ytterst osannolikt att det som hände i Harrisburg skulle hända, men så fort det hade hänt rakade ju sannolikheten upp till inte mindre än 100 procent så det var nästan sant att det hade hänt.
Men bara nästan sant. Det är det som är så konstigt. Det är som om man menar att det som hände i Harrisburg var så otroligt osannolikt så egentligen har det nog inte hänt.
I själva verket gick ju hela det socialdemokratiska partiet och väntade i över ett halvår på att få veta om det som hände i Harrisburg har hänt eller inte, innan de kunde bestämma sig för om dom ska tycka att kärnkraften är så farlig som den skulle vara om det som har hänt i Harrisburg hade hänt. Nu har dom bestämt sig till sist, och tydligen kommit fram till att det som hände i Harrisburg inte har hänt, men att vi å andra sidan måste ha mycket bättre säkerhetsanordningar så det inte händer här också.
Och man förstår ju att dom har tvekat, för en sån olycka inträffar ju enligt alla sannorlikhetsberäkningar bara en gång på flera tusen år, och då är det ju i varje fall inte troligt att den har hänt redan nu, utan det är väl i så fall mera sannolikt att den har inträffat längre fram. Och då kommer ju saken i ett annat läge. För det kan ju inte vi bedöma nu. Då. Eller…
Sen är det också det att om det som hände i Harrisburg verkligen hände, mot förmodan, så är ju sannolikheten för att det ska hända en gång till, den är ju så oerhört löjligt jätteliten så att på sätt och vis kan man säga att det var nästan bra att det som hände i Harrisburg hände, om det nu gjorde det. För jag menar då kan man ju nästan säkert säja att det inte kommer hända igen.
I varje fall inte i Harrisburg. Och säkert inte samtidigt som förra gången.
Risken för en upprepning är så liten att den är försumbar. Med det manas att den finns inte, fast bara lite.
Nu är ju det här rätt krångligt för gemene man, så egentligen är det väl ingen idé att ha folkomröstning om sånt här. Folk i allmänhet dom tänker förstås på sitt grovhuggna vis att det som hände i Harrisburg verkligen har hänt. Dom tar det som en sanning. Tala alltid sanning, barn, sa våra föräldrar till oss. Det får vi inte säga till våra barn utan vi måste lära dom att alltid tala sannolikt. Att säga sannolikheten, hela sannolikheten och ingenting annat än sannolikheten.
Så att dom inser att det som hände i Harrisburg inte kan hända här, eftersom det inte ens hände där, vilket hade varit mycket mer sannolikt, med tanke på att det var där det hände.
Den internationella kvinnodagen inträffar 8 mars varje år. Den internationella kvinnodagen uppmärksammar ojämställdhet och kvinnors situation över hela världen. Datumet firas också av Förenta nationerna (FN) och i många länder är det en nationell helgdag. Internationella kvinnodagen instiftades redan 1910 av den socialistiska världsorganisationen Andra internationalen på initiativ av Clara Zetkin. 1977 antog FN en resolution som rekommenderar ett allmänt firande av en internationell kvinnodag.
I en del länder firas dagen genom att kvinnor får presenter och blommor och ett ”grattis på kvinnodagen” – en gest som dock många reagerar mot, då de knappast anser att det finns anledning att gratulera kvinnor på en dag som uppmärksammar ojämställdheten i samhället.
Det är inte förvånande att (M) dyker
Lotta Gröning skriver i Expressen 6 mars:
Jag är inte förvånad över att moderaterna störtdyker i senaste Demoskop (-4,4 procent).
När Anders Borg nyligen var ute och presenterade nya topprognoser för ekonomin kändes det olustigt. Nu kan vi tidigarelägga vallöftena sa han och självklart kryper det femte jobbskatteavdraget närmare.
Med andra ord mer till dem som redan har och allt sämre för dem som inget har.
De ökande klyftorna har blivit alltmer tydliga och jag är nog inte ensam om att må riktigt dåligt av hur välfärdslandet Sverige behandlar de medborgare som är sjuka eller inget jobb har.
Kallelse till årsmöte
Vänsterpartiet i Malå inbjuder till årsmöte söndag 13 mars kl 17:00 i ABF:s lokaler.
Vi bjuder på smörgåstårta kaffe/te.
Hjärtligt välkomna!
Resultat av enkätundersökning på Malå Vintermarknad
Det blev Sixten Lundberg från Kristineberg som vann kaffet från marknaden.
3 st svarade A och 79 st B.
Enkät:
Tågtrafiken mellan Malå och södra Sverige är under beredning
Gällande anslutningstrafiken från Malå föreligger två förslag:
A Anslutning via befintlig busstrafik, på och avstigning i Umeå.
B Anslutning till nattåg, på och avstigning i Bastuträsk.
Vilket alternativ föredrar du?
A-kassan är en katastrof
Bara 40 procent av de arbetslösa får någon ersättning från a-kassan. Och av de som förlorat ett heltidsjobb får bara 4 procent ut 80 procent av sin tidigare lön.
– Det är katastrofala siffror. Vi har helt enkelt inte någon inkomstförsäkring värd namnet längre, och det är den borgerliga regeringens ansvar som systematiskt försämrat villkoren i a-kassan, säger Josefin Brink, arbetsmarknadspolitisk talesperson för Vänsterpartiet.
Uppgifterna publiceras i en ny rapport från A-kassornas samorganisation. I rapporten framgår också att andelen arbetslösa som får a-kassersättning förväntas sjunka ytterligare i år och åren framöver om ingenting görs.
– Läget är akut. Vi har massarbetslöshet och allt fler tvingas söka sig till socialkontoren för att klara sig. Det är ovärdigt ett välfärdsland att inte ha en arbetslöshetsförsäkring som ger människor möjlighet att söka jobb utan att oroa sig för sin ekonomi.
Arbetslöshetsförsäkringen ingår i den parlamentariska socialförsäkringsutredningen som ska presentera sin slutrapport år 2013.
– Vi kan inte vänta så länge med att göra något. Om regeringen verkligen vill att fler ska ha rätt till a-kasseersättning bör man redan i vårbudgeten satsa på att sänka medlemsavgifterna, höja ersättningsnivån och ge fler möjlighet att kvalificera sig till ersättning, avslutar Josefin Brink


