Sveket mot Adak
Blir både frustrerad och förbannad över kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige att lägga ner skolan i Adak, även om det inte kommer som någon överraskning.Vänsterpartiet gav i kommunfullmäktige ett avgörande stöd till att Adakskolan skulle leva vidare enligt den så kallade Åmselemodellen. Men redan kort efter att beslutet klubbats började misstanken spira för oss att beslutets andemening endast gällde en smygnedläggning. Vår benämning var och är ”nedläggning light”.
Men vi kunde inte tänka att det skulle ske så snart och på ett så skamligt fult sätt!
Det enda som egentligen skett sedan fullmäktiges beslut i frågan är att skolan illa kvickt dränerades på de äldre årskullarna, vilket innebär att endast åtta elever finns kvar. I övrigt fullständigt noll och ingenting i syfte att påbörja verksamhet enligt Åmselemodellen.
Det säger sig tämligen självklart att det i längden är omöjligt att argumentera till försvar för en skola med så få elever.
Föga förvånande ansåg så kommunstyrelsen i slutet av föregående år kostnaden för anpassning till Åmselemodellen för hög och bollade än en gång frågan vidare till barn- och utbildningsnämnden och likt mantran upprepas nedläggning. Kommunstyrelsen anammar detta vid sitt möte den 23 februari och förslår kommunfullmäktige att besluta nedläggning i kommande möte.
Där är vi alltså idag och tyvärr är det bara att konstatera att utsikterna för skolans fortlevnad är små för att inte säga nästan obefintliga.
Givetvis kommer aldrig Vänsterpartiet att delta i ett beslut gällande nedläggning, vi kommer tvärt om att reservera mot ett sådant beslut.
Vi anser att det här ett stort och mycket fult svek mot Adakskolan, dess elever och föräldrar. Ja för hela Adak, dess fortlevnad och möjlighet till utveckling. Det är svårt att finna jämförelse i Malå i fråga om svek.
Det skulle i så fall vara upprivandet av resultatet i kärnavfallsomröstningen ett par år efter dess genomförande. Om vi söker lite så ska vi finna, om inte riktigt i samma politiska skrud, likväl samma huvudperson.
Martin Bildström
Blir både frustrerad och förbannad över kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige att lägga ner skolan i Adak, även om det inte kommer som någon överraskning.
Vänsterpartiet gav i kommunfullmäktige ett avgörande stöd till att Adakskolan skulle leva vidare enligt den så kallade Åmselemodellen. Men redan kort efter att beslutet klubbats började misstanken spira för oss att beslutets andemening endast gällde en smygnedläggning. Vår benämning var och är ”nedläggning light”.
Men vi kunde inte tänka att det skulle ske så snart och på ett så skamligt fult sätt!
Det enda som egentligen skett sedan fullmäktiges beslut i frågan är att skolan illa kvickt dränerades på de äldre årskullarna, vilket innebär att endast åtta elever finns kvar. I övrigt fullständigt noll och ingenting i syfte att påbörja verksamhet enligt Åmselemodellen.
Det säger sig tämligen självklart att det i längden är omöjligt att argumentera till försvar för en skola med så få elever.
Föga förvånande ansåg så kommunstyrelsen i slutet av föregående år kostnaden för anpassning till Åmselemodellen för hög och bollade än en gång frågan vidare till barn- och utbildningsnämnden och likt mantran upprepas nedläggning. Kommunstyrelsen anammar detta vid sitt möte den 23 februari och förslår kommunfullmäktige att besluta nedläggning i kommande möte.
Där är vi alltså idag och tyvärr är det bara att konstatera att utsikterna för skolans fortlevnad är små för att inte säga nästan obefintliga.
Givetvis kommer aldrig Vänsterpartiet att delta i ett beslut gällande nedläggning, vi kommer tvärt om att reservera mot ett sådant beslut.
Vi anser att det här ett stort och mycket fult svek mot Adakskolan, dess elever och föräldrar. Ja för hela Adak, dess fortlevnad och möjlighet till utveckling. Det är svårt att finna jämförelse i Malå i fråga om svek.
Det skulle i så fall vara upprivandet av resultatet i kärnavfallsomröstningen ett par år efter dess genomförande. Om vi söker lite så ska vi finna, om inte riktigt i samma politiska skrud, likväl samma huvudperson.
Martin Bildström