Malåborg

Vänsterpartiet ska göra allt som går för att bevara Malåborg. Att bygga om Malåborg till en förskola anser vi vara ett dåligt alternativ, av flera skäl. Att bygga nytt i en gammal stomme har i vissa fall blivit problematiskt t.ex. Raketskolan i Kiruna http://www.nsd.se/nyheter/kiruna/fler-fuktskador-upptackta-pa-nya-raketskolan-8164784.aspx

Med tanke på den inställning (V)i hade från början och de samtal vi fått från medborgare i Malå tvekar (V)i inte att man bör undvika Malåborg som alternativ.

Malåborg är Malås Folkets Hus och att ta bort den funktionen utan att ersätta den med något annat är olyckligt för samhällets utveckling. Malå blir utan stora danstillställningar (hotellet är för litet), bingosal, inomhus marknader och annan försäljning, extra sportlokal mm.

Vänsterpartiet har förordat Tjambo alternativet som första alternativ, om inte det är möjligt är ett nybygge nästbästa alternativ.

Åke Wallgren

 

Barnfattigdomen är verklig

Vi vet hur problemen ser ut, och vad som krävs för att kunna göra någonting åt dem.

Barnfattigdomen existerar. I Sverige levde 2010, enligt officiell statistik, 242 000 barn i fattigdom. Det är ingen överdrift eller påhittad siffra som nästan görs gällande i debatten efter ”Uppdrag gransknings” inslag i förra veckan.

Fattigdom för svenska barn innebär att inte ha råd att följa med på skolutflykten, att ha så trångt därhemma att man träffar sina kompisar ute, att inte kunna följa med kompisarna på bio eller vara med i fotbollsklubben. Barnen skäms ofta och säger att de inte har tid eller att de är sjuka.

För Vänsterpartiet är det självklart att alla barn har rätt till en trygg och bra uppväxt. Det är en prioriterad fråga för oss att barn i vårt land inte ska behöva växa upp med bara det alla nödvändigaste.

Vi vet hur problemen ser ut, och vi vet vad som skulle krävas för att kunna göra någonting åt dem. Det är dags att sluta förneka att barn i Sverige lever i fattiga familjer och i stället se till att avskaffa barnfattigdomen. Det gäller jobb och utbildning så att arbetslösa kan ta de jobb som kommer och övergripande reformer för att återupprätta det sociala skyddsnätet – som en återuppbyggd sjukförsäkring och en fungerande a-kassa.

I stället för rut-avdrag till privat läxhjälp ska vi utöka skolans resurser till kvalificerad läxhjälp. Låt skolan tillhandahålla datorer till alla när det krävs för undervisningen och ge alla barn möjlighet att äta en bra frukost i skolan. Gör kollektivtrafiken, simhallarna och kulturskolorna gratis för alla barn. Förbjud vräkningar av barnfamiljer.

Om vi förbättrar för alla, avskaffar fas 3, höjer underhållsstödet kommer vi nog snarare att spara pengar på sikt.

Barnfattigdomen är verklig. Med Vänsterpartiets politik kan vi minska den drastiskt. Det är inte svårt, det handlar bara om att vilja.

Föraktfull syn på människan

Ekonomiska klyftor ökas trots kunskap om att även de rika mår bättre i jämlika samhällen.

av Kjell Hanseklint
vänsterkrönikör

Synd att dessa bildningsreportage blir olästa eller bara flyktigt skummade på grund av att vi bara läser dagstidningar 22 minuter per dag. Jag tänker på de utmärkta reportagen om våra ökade ekonomiska och sociala klyftor som publicerades i Norran måndag, onsdag och torsdag förra veckan.

Har du trots din bildningstörst inte läst reportagen, lägg tidningarna vid sängen för läsning i lugn och ro till helgen. Vill du hårt lönearbetande medborgare fortsätta vara okunnig om priset för de skattesänkningar du belönats med de senaste åren, förstör tidningarna så de inte kommer i bildningstörstandes händer.

Det märkliga är att de ekonomiska och sociala klyftorna ökas medvetet trots kunskaper om att till och med de rika mår bättre, känner sig tryggare och lever längre i jämlika samhällen. Genom att sammanställa länders offentliga statistik och göra jämförelser har till exempel Richard Wilkinsson och Kate Pickett i boken ”Jämlikhetsanden” kunnat visa att det är så. Med antiintellektuella argument har den boken sågats av mången högljudd högerekonomism.

I Sverige accepteras det till och med att den som får sin försörjning från socialförsäkringar eller pension får betala högre skatt än om samma person fått samma låga inkomst genom lönearbete. Det värsta är att en tänkt så kallad arbetarregering, efter valet 2014, inte tror sig om att kunna vinna en opinionsstrid för att direkt rätta till den borgerliga tokigheten.För jag som har stora tvivel om att vi lever i, eller ens är på väg in i ett kunskapssamhälle, är de medvetet ökade sociala och ekonomiska klyftorna ett av argumenten för att snacket om kunskapssamhället är betydligt överdrivet. Och även om vi skulle vara på väg in det samhället så hjälper det föga eftersom vi inte ser ut att ha tillräcklig bildning för att kunna omsätta kunskaperna till ett ekonomiskt, socialt och kulturellt rikt liv för alla.

Till sist tar jag risken att missförstås av de illvilliga. I dag känner jag mig privilegierad när jag 2010, efter 40 års lönearbete, fick sparken och därför några månaders genomlevda kunskaper om den föraktfulla människosyn som präglar arbetslöshetsförsäkringens villkor.

Publicerad i Norran 2013-01-07

Hur ska sjukvården i inlandet se ut i framtiden?

Debatten om inlandssjukvården fortsätter.  Som ni vet fick Vänsterpartiet lämna majoriteten i landstinget när vi inte gick med på besparingarna i inlandet. Sen dess har jag och våra partikamrater fortsatt att försöka övertyga S och Mp om att besparingarna inte är bra och fått visst gehör. Ambulansen i Malå är kvar, som ett exempel. Men det är fortfarande låsta positioner vad gäller Åsele och Dorotea.

Det ser ut som det kommer att bli en folkomröstning. Det finns tillräckligt med namnunderskrifter så landstingsfullmäktige måste behandla frågan. Det finns, som det ser  ut nu, tillräckligt många röster i fullmäktige för en folkomröstning. I februari kommer frågan att behandlas i landstingsfullmäktige och omröstningen planeras till i maj 2013. Under våren kommer alla vänsterkrafter behövas i kampanjen. Det kommer att finnas utrymme att diskutera kampanjupplägg m.m. på partidistriktets årskonferens.

Det blir viktigt hur själva frågan formuleras. Vi i V-gruppen tycker att vi ska ha ett seriöst förslag som partierna tar fram tillsammans med Doroteaupproret. Jag har påbörjat de diskussionerna men är ännu osäker på hur det kommer att bli.

Samtidigt har Dorotea kommun och landstinget  skrivit ett avtal om två akutplatser på ett äldreboende. Både i landstinget och i kommunen har vi Vänsterpartister röstat för avtalet. Det gör oss till det enda parti som att vara ren, eller kommer det att finnas motioner skrivna av PR-byråer på uppdrag av riskkapitalet och ledamöter som agerar dubbelagenter? Det vill säga som har egna ekonomiska intressen i välfärdsmarknaden.

Det har också de senaste två seklen skett en utförsäljning av Statliga företag och det harskett i stort samförstånd mellan Socialdemokraterna och Alliansen liksom  enigheten om EU medlemskap .

Näringslivet har lärt sin läxa, förr satsade man miljarder på att få socialdemokraterna att förlora val – i dag betalar de så mycket mindre för att istället förändra partiet inifrån.

Rolf Carlsson, Skelleftehamn
Fri vänsterdebattör

Lotterilinjen minskar valfrihetsångest

Åsa Mobers krönika i ”Dagens samhälle” nr 14 2012

”Lottning kan vara ett bättre urvalsinstrument till skolan” löd rubriken när Ibrahim Baylan la fram sitt partis skolprogram på DN debatt 28/3. Det handlar om något  som socialdemokrater dröm om så länge jag kan minnas: en jämlik skola.

Som född 1947 tillhörde jag den sista årskullen som gick i den gamla skolan. Den nya grundskolan nådde till sist även det konservativa Lidingö där jag växte upp. En mental naturkatastrof enligt många av våra lärare i den gamla realskolan, undergången var nära.

Detta hände på den gamla dåliga tiden när skolplatser fördelades efter adress. När de sex åren i samhällsvald folkskola var över delades klassen, de läsbegåvade till närmaste läroverk, de ”svaga” till folkskolan och sedan direkt till de okvalificerade arbetsuppgifter som den nya tekniken nu har utplånat.

De få arbetarbarnen blev kvar i folkskolan, på det Lidingö som dominerades av samhällsklasser med studievana. Segregation genom bostadsanknytning var modellen. I jämförelse med det och dagens modernare system, med ännu hårdare socialt urval, framstår lottning av skolplats som ett bra förslag.

Det skulle också innebära ett politiskt erkännande av det lotterisamhälle vi ändå är underkastade i livets alla skiften, i alla samhällsskick. Medan vi matas med fraser om viljans frihet och valfrihet avgörs det mesta i ”födelselotteriet”.

Vilka föräldrar fick du? Vilka yrken har de, var bor de, vilken hälsostatus har de? Är de mycket sjuka ökar din risk att också bli det, är de utslagna likaså. Är de arbetslösa löper du mångdubbelt större risk att bli det själv och har de bra jobb med hygglig lön ökar dina möjligheter till detsamma.

På de områden där vi i teorin har valfrihet, som skola, yrkesval, teleoperatör, vårdgivare, pensionsförsäkring med mera, drunknar vi i information och har inte en chans att orientera oss. Att aldrig välja om det går att låta bli, i allt från elleverantör till vårdgivare är antagligen ett av de bästa beslut jag fattat.

De som genomdrev den ökande valfriheten måste ha varit människor med fast anställning. Inte för att de medvetet tänkte sig att arbetsgivaren skulle betala för den tid de ägnade åt att välja, men de kan aldrig ha någon kalkyl över hur mycket tid detta väljande skulle ta. Vi som är egenföretagare med blygsamma intäkter gör klokast i att avstå och ägna oss åt något mer produktivt. Ibland blir det sämre, ibland bättre, men mycket tid och valfrihetsångest sparar den som konsekvent väljer lotterilinjen.

Island valde en annan väg ur krisen

Publicerad 18 januari 2012 i Flamman
av Anne-Li Lehnberg

Höjda skatter för dem som tjänar mest, egen valuta och inga extrema åtstramningspaket. Så kom Island ur sin ekonomiska kollaps. Flamman har träffat Steingrimur Sigfusson, vänsterpartist och finansminister.

Någon sade att Island hanterade sin ekonomiska kris som Irland fast tvärtom.
– Ja, det kan man gott säga, säger Steingrimur Sigfusson, partiledare för Vinstrihreyfingin – grænt framboð, Vänsterpartiet – de gröna, VG, och finansminister i en koalitionsregering tillsammans med det socialdemokratiska partiet på Island.
År 2008 stod Island på randen av en konkurs. Bankernas utlåning var mer än tio gånger större än intäkterna. Begreppet finansvikingar myntades, som en beskrivning på finansmän som drivit landets ekonomi i botten. Idag är ekonomin på väg uppåt igen. Det finns några saker som varit avgörande: Island räddade inte sina banker, Island införde inte ”austerity”-paket med åtstramningar i den offentliga välfärden liknande dem i Grekland och på Irland. Och kanske viktigast av allt: Island hade sin egen valuta.
– Hade vi inte kunnat devalvera hade det gått värre, konstaterar Steingrimur Sigfusson och lägger till att det var tur att landet inte var med i EMU.
Krisen på Island tvingade fram ett nyval våren 2009. Socialdemokraterna fick majoritet tillsammans med Vänsterpartiet – de gröna, som närmast kan jämföras med Vänsterpartiet i Sverige. För VG tycks det inte ha varit ett svårt beslut att sätta sig i regeringen. Läs mer

Vi fick fel information om när ambulansbeslutet skulle tas

Tyvärr kom det att bli oriktiga uppgifter i min rapport 27 oktober. Men enligt de uppgifter som då förelåg skulle slutligt beslut i ambulansfrågan tas av Landstingsnämnden den åttonde november. Få eller ingen kunde tro eller inbilla sig att vård- och ambulansfrågorna skulle komma att betraktas av så ringa betydelse i Landstinget att dess hälso- och sjukvårdsnämnd skulle delegeras till definitivt beslut. Det här är ingenting annat än ett taktiskt ränkspel av S majoriteten i Landstinget. Må skam och vanära vila över dessa beslut!

Martin Bildström

Kampen om ambulansen fortsätter . . .

I måndags den 26/10 inbjöd Vänsterpartiet i Malå till träff angående försämringarna av sjukvården i länet. Vice ordförande i Lanstingsstyrelsen Maria Grip (V) informerade och svarade på frågor rörande (S) och (MP):s budgetförslag om neddragningar i akutsjukvården och avvecklingen av ambulansen i Malå. Även medicinskt ansvarige för Malå och Sorsele leg läk Gunilla Hegardt fanns på plats för att svara på frågor om medicinska konsekvenser av föreslagna neddragningar.

Frågans emotionella styrka och oro bland malåborna har visat sig i tidigare manifestationer namninsamlingar m m och att stora konferensrummet på hotellet var fullsatt denna afton. Hotellchefen Franco Attini gav sitt stöd genom att bjuda på lokalhyran.

Sjukvårdsneddragningarna innebar att Maria Grip valde att avgå som Landstingsråd. (S) och (MP) har en mycket knapp majoritet i Landstingets samtliga styrelser och nämnder och kan därigenom driva genom försämringarna till beslut.

Maria förklarade att frågan rörande indragningar av ambulanser inte var diskuterad i beredningsarbetet utan mer eller mindre bara dök fram i slutskedet. Någon konsekvensbeskrivning av vilka besparingar indragningen kommer att ge eller vad det här kommer att innebära för akutsjukvården finns helt enkelt inte och likväl är frågan ämnad upp till beslut den åttonde november. Maria själv säger sig ha svårt att se några besparingar alls i ambulansindragningarna, snarare tvärt om.

Många av frågeställarna uttryckte oro för den förlängda inställelsetiden för ambulansen. Vid akut sjukdom ex stroke eller hjärtinfarkt är första timmans hjälpinsatts många gånger den avgörande skillnaden gällande överlevnad eller inte. En timma som med föreslagen besparing blir väntetid.

Vidare blir det taktiskt spel i Landstinget för att få igenom dessa besparingar. Till varje pris måste frågan undanhållas landstingsfullmäktige eftersom risken för voteringsförlust är uppenbar. Planen är att inledningsvis klubba förslaget i Landstingets Hälso- och Sjukvårdsnämnd, för att sedan ta slutligt beslut i Ladstingsnämnden. Förfarande bryter inte mot regelverket, men vart tar demokratin och den folkliga förankringen vägen?

Landstingsrådet Peter Olofsson väntas till Malå den sjunde november för att möta malåborna och ta del av åsikter, namninsamlingar m m. Besöket blir alltså dagen före planerat beslut i frågan.

I vanlig ordning vid Vänsterpartiets inbjudningar uteblev lokalreportern.

Martin Bildström

Om ambulansen flyttas

Jan-Anders Perdahl om konsekvenserna

Att finna argument för varför Malå ska ha kvar ambulansen är inte svårt. Vid hjärtinfarkt är varje minut viktig, vid snabb behandling har man chans att bli helt återställd. Sätts behandlingen in senare än första timmen ökar risken att hjärtat får bestående skador. Den första timmen är den kritiska tiden för de patienter som dör av sina infarkter.

Om ambulansen flyttas till annan ort fördröjs behandlingen med minst 45 minuter, dvs en Malåbo kommer tidigast att komma till sjukhus efter 90 minuter. Vårdens riktlinjer är att det ska dröja maximalt 90 minuter till behandling med ballongvidgning eller propplösande dropp.

Att flytta ambulansen från Malå till annan ort går helt emot Landstingets egen vision och egna mål.

Vision:
År 2020 har Västerbotten världens bästa hälsa och världens friskaste befolkning.

Två av målen:
Bättre och jämlik hälsa. Ökad tillväxt och regional kraftsamling.

Med detta som bakgrund framstår beslutet att ta bort ambulansen i Malå som ännu mer märklig och oförklarlig. Det finns säkert andra besparingar att göra än att minska vården i inlandet, t ex minska reklamkostnader.

Länkar till hemsidor som fakta tagits ifrån:
http://www.omvardnadsmagasinet.se/artikel.phtml?id=263

Förstärkning av äldreomsorgen

 

Vänsterpartiet gör en rejäl satsning på ökad kompetens och bemanning inom äldreomsorgen, bättre hemtjänst och ett äldreomsorgslyft i sin höstbudget.

– Äldreomsorgen ska vara så bra att ingen ska behöva oroa sig för att få den hjälp man behöver när man blir gammal. Anhöriga ska känna sig trygga med att deras nära och kära blir väl omhändertagna. Därför gör vi en stegvis satsning som ger en nivåhöjning med 3 miljarder till fler anställda i äldreomsorgen och ökad bemanning på demensboenden 2014. Det ger 7 500 nya välfärdsjobb, säger partiledare Lars Ohly (V).

– När äldreomsorgen inte fungerar får ofta de äldres döttrar ta över ansvaret. Arbetsvillkoren för personalen försämras. Vår satsning på äldreomsorgen är viktig för jämställdheten. Någonting är fel när kommunernas timtaxa för hemtjänsten högre än kostnaden för avdragsgilla hushållsnära tjänster, därför vill vi ha ett tak på timavgiften för hemtjänst på 100 kronor, säger Eva Olofsson (V), äldrepolitisk talesperson.