Föraktfull syn på människan
Ekonomiska klyftor ökas trots kunskap om att även de rika mår bättre i jämlika samhällen.
av Kjell Hanseklint
vänsterkrönikör
Synd att dessa bildningsreportage blir olästa eller bara flyktigt skummade på grund av att vi bara läser dagstidningar 22 minuter per dag. Jag tänker på de utmärkta reportagen om våra ökade ekonomiska och sociala klyftor som publicerades i Norran måndag, onsdag och torsdag förra veckan.
Har du trots din bildningstörst inte läst reportagen, lägg tidningarna vid sängen för läsning i lugn och ro till helgen. Vill du hårt lönearbetande medborgare fortsätta vara okunnig om priset för de skattesänkningar du belönats med de senaste åren, förstör tidningarna så de inte kommer i bildningstörstandes händer.
Det märkliga är att de ekonomiska och sociala klyftorna ökas medvetet trots kunskaper om att till och med de rika mår bättre, känner sig tryggare och lever längre i jämlika samhällen. Genom att sammanställa länders offentliga statistik och göra jämförelser har till exempel Richard Wilkinsson och Kate Pickett i boken ”Jämlikhetsanden” kunnat visa att det är så. Med antiintellektuella argument har den boken sågats av mången högljudd högerekonomism.
I Sverige accepteras det till och med att den som får sin försörjning från socialförsäkringar eller pension får betala högre skatt än om samma person fått samma låga inkomst genom lönearbete. Det värsta är att en tänkt så kallad arbetarregering, efter valet 2014, inte tror sig om att kunna vinna en opinionsstrid för att direkt rätta till den borgerliga tokigheten.För jag som har stora tvivel om att vi lever i, eller ens är på väg in i ett kunskapssamhälle, är de medvetet ökade sociala och ekonomiska klyftorna ett av argumenten för att snacket om kunskapssamhället är betydligt överdrivet. Och även om vi skulle vara på väg in det samhället så hjälper det föga eftersom vi inte ser ut att ha tillräcklig bildning för att kunna omsätta kunskaperna till ett ekonomiskt, socialt och kulturellt rikt liv för alla.
Till sist tar jag risken att missförstås av de illvilliga. I dag känner jag mig privilegierad när jag 2010, efter 40 års lönearbete, fick sparken och därför några månaders genomlevda kunskaper om den föraktfulla människosyn som präglar arbetslöshetsförsäkringens villkor.
Publicerad i Norran 2013-01-07